Stockholm, Sweden

Competition 2004

BESKRIVNING

Från att vara en transitplats, en ’intrikat sammanflätning av gator, spår och vattenleder’ gestaltad främst på biltrafikens villkor omvandlas Slussen till en plats att vistas på.
Det enastående läget mellan Gamla Stan och Södermalm med utblickar över vattnet är kvaliteter som lika starkt som de trafikfunktionella kraven dikterar gestaltandet av det nya Slussenområdet. Det centrala målen är att genom en begränsad överdäckning samt genom ett avlägsnande av viadukten från Munkbroleden återskapa det låga näset mellan Södermalm och Gamla Stan, att förtydliga platsens karaktär av ’lågt näs mellan två öar’ samt
att återupprätta den förlorade kontakten mellan staden och vattnet vid Slussenområdet.

BROAR

Klöverbladsapparaten ersätts av en nytt enkelt och lättöverskådligt trafiksystem. Treplanssystemet med dubbla broar ersätts av ett tvåplanssystem :en ny bredare Skeppsbro förbinder Gamla Stan med Södermalm. Bron ansluter till huvudgatorna via två signalreglerade trevägskorsningar. Stadsgårdsleden och Södermälarstand får rampförbindelse till Skeppsbron via en signalreglerad trevägskorsning.

Den nya bron förses med dubbelriktade cykelvägar och breda fotgängarytor på bägge sidor.

En ny gen och bekväm gångförbindelse mellan Gamla Stan och Södermalm i form av en gångbro föreslås.
Kajerna längs Riddarfjärden och Saltsjön blir strandpromenader genom gång- och klaffbroar.

PLATSBILDNINGAR

Slussplan gestaltas som esplanad med plats för Karl XIV Johans staty vid Gamla Stans sydspets. Omplacering av ryttarstatyn dikteras dels av den nya trafiklösningens asymmetri dels kompenserar esplanadmotivet den ökade belastning av Slussplan som avlägsnandet av Munkbroviadukten medför. Vid ett ett eventuellt framtida slopande av Munkbroleden som trafikled utgör esplanaden en attraktiv rekreationsyta.
Avlägsnandet av viadukten från Munkbron möjliggör anläggandet av ett strandtorg på norra sidan om Karl Johan Slussen.
Den förstorade Sjöbergsplan får förstärkt karaktär av strandpark.

På Södermalmssidan bibehålls Ryssgården, Södermalmstorg omgestaltas och en ny Slussterass uppstår.

I gestaltandet av Södermalms övre plan eftersträvas att ge stadga åt de idag rätt så odefinierade torgrummen samt att förtydliga stadsstrukturen genom att skapa samband i stadsbilden mellan KF-byggnaden, Katarinahissen och ny bebyggelse.
Söders rätvinkliga kvartersmönster byggs ut med en låg paviljongaktig glasad byggnad som fullbordar Södermalmstorg. Här föreslås saluhall i torgplan och restaurang i övre plan. Saluhallens utskjutande terass utgör en urban veranda med spektakulär utsikt.
Däckkonstruktionen på Södersidan tar upp Slussens och strömmens riktning. Genom att minimera däckkonstruktionens omfång uppstår gynnsamma ljusförhållanden vid det nya Slusstorget den stora höjdskillnaden till trots.
I fogen mellan Söders rätvinkliga kvartersmönster och strömmens riktning uppstår på fotgängarplan en halvcirkelformad terrass, Nya Slussterassen, med utsikt mot Riddarfjärden, det nya Slusstorget och Gamla Stan. Slussterassen är den Nya gula gångens avslutning mot Slussen.

STADSBILD OCH IDENTITET

Londons Piccadilly Circus, Tokyos Shibuya och New York’s Times Square är urbana platser vars identiteten uppstår genom de jättelika ljusskyltar som med ultramodern teknik pulserar dag och natt. Bakomliggande arkitekturen förblir oss obekannt.

I stället för kommersiell information kunde den nya Slussens identitet uppstå genom att i arkitekturen integrera konst där växlingar mellan naturligt- och artificiellt ljus skapar ständigt skiftande stämmningar.

Den föreslagna nya bebyggelsen är av transparent, immateriell art. Dels markeras härmed de viktigaste vertikalförbindelserna till fotgängar- och terminalplan, dels artikuleras stadsrummet.

Vertikalförbindelserna vid färjeläget vid Franska bukten samt vid fogen mellan Södermalmstorg och Ryssgården markeras med halvcirkelformade stålkonstruktioner vars fasader kunde utgörs av pulserande spets vävda av optiska fibrer som leder och reflekterar ljus.

Den paviljongartade saluhallen är en stålkonstruktion med dubbla glasfasader. I det yttre glaset har med silk screen metod tryckts ett ljusare- och i det inre glaset ett mörkare systematiskt expanderande mönster som ständigt förändras med ljusets skiftningar och betraktarens rörelser.

BUSSTERMINALEN

Bussterminalen för Nacka-Värmdötrafiken omformas till en funktionsuppdelad dockningsterminal på nedre plan. Avstigning med fem hållplatslägen placeras direkt intill ingång till T-bana och kontakt till stadsbussarna på övre plan utformas med trappor och rulltrappor och hissar i entre’hallen.
Terminalen har 15 hållplatser för påstigande resenärer i anslutning till en vänthall med utsikt mot Saltsjön, och med direkt kontakt till kommersiella serviceytor på två plan.
En ny förbindelsegång sammanbinder vänthall med tunnelbanestation Slussens centrala trappor och hissar samt gamla järnvägstunneln.

SJÖFART

Karl-Johans Sluss förflyttas söderut och får en fri höjd på 5.4 m. I slussportarna integreras gångbroar. Parallell med slusskanalen föreslås en kanal med angöringsplatser för mindre båtar. Denna kanal görs reglerbar och utgör reserv för avbördningen av Mälaren.
Utöver den gamla avtappningskanalen under Slussplan föreslås en ny avtappningskanal mellan Gamla Stan och Slusstorget.
Terminalen för Djurgårdsfärjorna placeras i Franska Bukten och får direkt förbindelse till bussterminal och tunnelbana via tunnel under Stadsgårdsleden och via trappa och hiss till Skeppsbron.

Konstruktionsprinciper

Den trafikerade bron är ett platsgjuttn lådbjälklag med förspända längsgående balkar. Brons konstruktiva höjd är 1500 mm och den förses med dilationsfogar i bägge ändar. Rampen är en förspänd massivplatta. I bägge ändar av rampöppningen finns invändiga förspända tvärbalkar. Brons och övriga trafikerade däckkonstruktioner har som ytskikt vattenisolering och asfaltbetong.

Gångbron har stålstomme. Flänsarna är av kvadratrör och väggkonstruktionens stål profiler utgörs av ett glest 45 graders gitter med rektangulära rör. Brodäcket gjuts på plats med formar av tunna betongelementplattor. Ytkonstruktion och vattenisolering görs av polyuretanelastomer som sprutas på ytan och anti-slip behandlas.

Det övre däcket (trafikerat) har vid området med 18 x 18 m spännvidd ett förspänt T-balksbjälklag för att ge plats åt ledningar. Övriga delar av det trafikerade däcket görs som massiv pelar-platt konstruktion med en förspänd platta på 500 mm och spännvidd 9 x 9 m.
Däckkonstruktionen stabiliseras av väggar i stålbetong samt av snedställda stålstag. Dantalet dilationsfogar minimeras.

Mellanplanet avsett för fotgängar- och servicetrafik dimensioneras som massiv pelarplatta. Plattans tjocklek är allmänt taget 400 mm, vid områden med större spännvidder mera.

Slusstorget görs markbundet med nya ytor av asfalt och betongsten. Slussportarna förnyas och får integrerade gångbroar.

Saluhallens stomme har en 30 m lång byggnadsdel som utvikare, vars kontruktion utgörs av fackverkskonstruktioner av rektangulärrör. Fasadernas stålfackverk utgör det konstruktiva huvudsystemet och takdelens horisontala stålfackverk stabiliserar väggarna. Golvet görs som en stål-betong kompositionskonstruktion. De övriga fasaderna har stålstomme , mellan- och nedre bjälklag görs i stålbetong.

Bussrterminalens överdäckning görs som en förspänt T-balksbjälklag. Famför de glasade fasaderna upphängs en stålkonstruktion med stålnätsfasad.

Konstruktioner för färjterminal och vertikalförbindelser görs som halvcirkelformade stålfackverk.

Grundläggningsteknik

Den huvudsakliga delen av föreslagna konstruktioner finns på områden där pålningsmetoder bör tillämpas. Stora pelare grundas på elefantpåle som med jetinjektering förses med fot - 3m hög och 2 meter i diameter. Stockholmsåsen har stor bärkraft men innehåller mycket sten varför en slagpåle ej kan komma i fråga.
Pålens skaft är en storpåle i betong gjuten i ett rör med diameter på 1.2 m. För ifrågavarande belastningar räcker oftast en elefantpåle. Mellan bropelarraderna och pålarna kan en förbindande balk konstrueras.
Mindre pelare grundläggs med andra pålar, som också stöds mot åsmaterial, ej berggrund. Som pålar används stålskaftspålar som injekteras, tex Titanpålar.

Föreslagna pålar är skonsamma för omgivningen, eftersom det vid byggandet inte åstadkomms vibrationer i större utsträckning. Ej heller medför föreslagna metoder någon risk för omgivningens byggnader. Den extra känsliga tunnelbanan har beaktats vid val av grundläggning.

Principer för förläggning av huvud- och lokalledningar : ledningarna dras i balkmellanrummen i brokonstruktionen. I bägge ändar av bron förs ledningarna vidare i därför reserverade utrymmen.

Förverkligande

Bil- och fotgängartrafik fortsätter oavbrutet genom alla arbetsfaser. Den nya Skeppsbron kan byggas i etapper så att trafiken dirigeras främst från nedre plan och utnyttjar den halvfärdiga bron.
I projekteringsfas bör tillräcklig tid och kapacitet reserveras så att alternativa provisorier kan jämföras.

Slussens trafik

Biltrafiknätet utformas så att det är klart, lättöverskådligt, så att huvudgatorna är väl fungerande och anpassat till stadsmiljön.
I bägge ändar av bron finns ljusreglerade trevägskorsningar. Den ökade trafikeringen av Skeppsbrons har beaktats genom höjd kapacitet på Skeppsbron och vid anslutningen till Munkbroleden.

Stadsgårdsleden och Söder Mälarstrand förbinds med Skeppsbron via en ljusreglerad trevägskorsning. Förbindelse mellan Stadsgården och Söder Mälarstrand och övre plan på Södermalm fungerar via andra gator som Folkungagatan och Torkel Knutssongatan.

Busstrafiken

Stadsbussarnas hållplatser placeras enligt tävlingsprogrammet längs Katarinavägen i närhet av Tunnelbanestationen samt på Södermalmstorg. Busstrafiken ges god framkomlighet med egna bussfiler. Fotgängare kan välja mellan breda skyddsvägar och planskild förbindelse med rulltrappor, trappor och hiss.

Bussterminalen

Bussterminalen för Nacka-Värmdötrafiken får förbättrad trivsel och säkerhet genom att terminalen omformas till en funktionsseparerad dockningsterminal. Ankommande bussars hållplatser finns i anslutning till T-baneingången. Under däckkonstruktionen finns uppställningsplatser för 20 ledbussar.

Gång- och cykelförbindelser

En ny gångbro förbinder Gamla Stan med Södermalm. På Södermalmssidan kan man fortsätta planskilt och komma upp till övre plan via via rulltrappor och hiss.

Färjeterminalen har direkt förbindelse till Tunnelbana och bussterminal vi tunnel under Stadsgårdsleden.

Den stora cykeltrafiken garanteras god framkomlighet genom att dubbelriktade cykelvägar placeras på bägge sidor av Skeppsbron.